Värre trippel

För mindre än en vecka sedan fick jag till en trippel, alltså tre nya livskryss på en dag. Det skulle aldrig mer kunna hända - det tog fem dagar, så satt nästa!

Jag hade tagit ledigt på fredagen och redan före sex på morgonen styrde jag bilen mot Öland. Väl framme fortsatte jag norrut förbi stugan och landade mellan Löttorp och Böda där jag efter lite bry hittade rätt lilla väg som jag körde in på. Jag parkerade bilen och promenerade ungefär 1,5 km ut på en liten udde, där några skådare stod i vinden och regnet. Jag fick ganska snabbt se fågeln och fick några fina bilder. Jag och en skådare till stannade kvar och höll koll på fågeln medan några andra skådare kom. Vi lämnade över den lilla karismatiska sångaren till nästa grupp och begav oss nöjda tillbaka igen. Senast fågeln var möjlig att dra på i Sverige var 2002, så det är verkligen inte vanligt att få se den. Mitt kryss nummer 336 blev ökensångare!

Tillbaka på parkeringen packade jag ihop mina grejer samtidigt som min lundensiska vän Göran Lenz kom dit. Jag berättade hur de skulle gå, och skulle precis sätta mig i bilen och köra söderut, när det blev uppenbart att jag borde kolla igenom larmen noga innan så var fallet. Något jag brukar göra innan jag kör vidare, men jag tackade ändå för uppmärksammandet. Det visade sig nämligen att nästa stopp var 20 minuter ytterligare norrut istället.

Ett par jobbsamtal längs vägen passade fint innan jag körde igenom Byxelkrok och landade längs kusten strax norr om samhället, vid legendariska Neptuni Åkrar. Jag parkerade och det tog bara någon minut innan jag fick se fågeln, som orädd hoppade väldigt nära oss. För att accentuera det fantastiska läget, så hade vi förutom huvudpersonen även snösparv, skärpiplärka, forsärla och svart rödstjärt samtidigt på plats. Men the star of the show var kryss nummer 337, en ökenstenskvätta.

Nu blev det däremot söderut, längs östra sidan, för färd mot Seby. Väl framme fick jag direkt se nästa ovanliga stenskvätta, den tredje på mindre än en vecka. Fågeln visade sig tjusigt men vädret kunde verkligen varit bättre, det var nu rejält ihållande regn och ordentligt med blåst. Men det gjorde inte så mycket eftersom art nummer 338 och den tredje för dagen hade säkrats. Arten som sågs var isabellastenskvätta, en art inte mycket vanligare i Sverige än ökensångaren som sågs några timmar tidigare. En rolig parentes är ju att de fyra nya kryssen på under 24 timmar har haft förlederna isabella-, öken-, öken- och isabella- igen.

Jens Stålberg - 161021