Skön revansch Under Kristi Himmelfärdshelgen 2016 begav jag och frun mig till Öland och jag kunde kombinera lata lediga dagar med lite fågelskådning. Då kom (givetvis) larmet från Skåne. En hett eftertraktad art som setts många gånger i Sverige, men som jag aldrig varit riktigt nära, hittades på Ravlunda skjutfält i östra Skåne. Sittandes på Öland hade jag givetvis inte någon chans att i prinicp åka hem, titta på en fågel och åka tillbaka till stugan. Någon måtta får det vara på galenskaperna. (Jag kan ju i alla fall låtsas att tanken aldrig slog mig...) Vi åkte hemåt tidigt på söndagen men fågeln var borta, och har så varit, tills denna vår, då det i slutet av april plötsligt blev ett väldigt inflöde. Till problematiken här även att den tidigare goda arten har splittats i tre, och de allra flesta av de 75 fynd som gjorts i landet har underkänts när det gäller artbestämning, och många suktande fågelskådare har längtat efter möjlighet att dra. Planen var Öland denna långhelg med Valborg och första maj. Efter att ha missat ett försök på arten under veckan före i Malmö, så kändes chansen borta, men då dök en fågel upp strax söder om Kalmar. Efter några nervösa dagar kunde jag dock få se fågeln på fredagkvällen, vilket var i sista sekund. På lördagmorgonen var den borta. Min vän Micke Persson agerade guide och var vänlig nog att stanna kvar en bra stund som sista skådare för att jag skulle hinna fram. Det gick vägen och kryss nummer 353 blev rödstrupig sångare! Jens Stålberg - 180427 |