Drömart, äntligen!

Den här arten är egentligen inte så brutalt svår. Ofta stannar den åtminstone några dagar, den rör sig på ett sätt som gör den hyggligt lätt att upptäcka och den har ett karaktäristiskt utseende. Den är sedd i Sverige knappt 70 gånger och är, om inte årlig, så i alla fall nästan, och de år det ses en, ses ofta några exemplar. Anledningen till att jag fascinerats av den är att jag redan i min första fågelbok, som jag haft sedan jag var liten, tyckt att den såg väldigt speciell ut, och dessutom hade den ju ett mycket roligt namn! Om sanningen ska fram så kanske inte planschen i min bok från barndomen är helt optimal, men suktandet att få se arten i Sverige har bestått.

Nu kom larmet från Halland en söndagmorgon, och det var utmärkt läge att kasta på sig paltorna och dra norrut. Precis som det ska vara så blev det dock inte helt enkelt. 10 minuter innan jag kom fram så rapporterades att den hade flyttat sig ett stycke och inte sågs längre. Jag hittade en grupp skådare som stod och spanade och bara sekunder senare fick vi via telefon besked om att den sågs en kilometer söderut, där jag bara några minuter tidigare passerat. Karavanen tog sig dit och där fick vi alla se fågeln fint promenera omkring på ett fält som inte var alltför uppväxt vid tillfället.

Det var en fin obs, men några bilder att skriva hem och berätta om blev det inte. Dock är det ju en art jag sett utomlands, så här var fokus på att få se fågeln så fint som möjligt, vilket lyckades bra. Art nummer 354 var inhängd, tjockfot!

Jens Stålberg - 180520