Sjätte första

För sjätte gången i min skådarkarriär fick jag på söndagskvällen chansen att se en art som ses i Sverige för första gången. Jag hade pysslat med att städa lite i trädgården och pendlat till tippen när jag vid 14-tiden såg att det kommit ett larm från Göteborg på en potentiellt ny art för landet. Lite mer jobb, lite mat, ett par timmar och lite ångest senare så fattade jag beslutet.

Det var klart att det rörde sig antingen om en art sedd endast två gånger, varav jag har sett den ena, eller en art som aldrig är sedd. Efter lite övervägande så drog jag iväg.

Vid sjutiden var jag framme och fick snabbt se fågeln. Många skådare hade varit på plats i flera timmar för att förhoppningsvis få se vingundersidorna, vilket är bästa artbestämningskaraktären. Fågeln blev plötsligt lite mer aktiv och jag tänkte att nu kommer det nog lite flaxande snart, så jag hade kameran redo när den lyfte på vingarna och jag fick fina dokumentationsbilder på dessa vingundersidor.

Det var precis som vi hade hoppats, mörkt och jämnt som det ska, och det nya svenska förstafyndet var spikat. För mig blev det art nummer 377, en orientpipare.

Jens Stålberg - 200531